tankar i semestertid

För några dagar sedan kom vi hem från en härlig tältsemester! Så här i efterhand kan man ju fundera över varför de där dagarna var så härliga. Vad var det som gjorde semestern så ljuvlig och skön?
-Vi har bott nio dagar i tält med både kyla, regn, sol, värme, mygg och ett gäng ungdomar till grannar som inte bara drack saft.. och som röjde på nätterna..
- Vi har bott långt från toaletter och diskplats
- Lagat mat på spritkök
- Barnen har inte alla dagar varit på gott humör utan gnällt en och annan gång..

Varför gjorde då semestern mig så glad? Varför kändes det så härligt?
- I tält utan el, finns det inte så mycket som stjäl ens uppmärksamhet, utan man är nära varandra som familj och man umgås fantastiskt mycket.
- Man kommer också väldigt nära sina "grannar" och att få ge budskapet om en Gud som älskar, till vilsna ungdomar känns otroligt meningsfullt!
- Allt behöver liksom inte vara perfekt för att det ska bli lyckat, utan känslan av att vara nära naturen, nära familjen och nära Gud(ensamma strandpromenader på morgonen, goa bibelstudier om att lära känna Gud.)
- Känslan att sen komma hem och få sova sin egen säng är gott, det kan jag lova!

Kanske är det så med livet också: det behöver inte vara perfekt för att bli lyckat, men ett ofullkomligt liv i den Fullkomliges närhet är det bästa som finns!

kram/Sofie

Guds dagar

Det finns två dagar i veckan som vi aldrig behöva oroa oss för - två dagar fria från bekymmer och rädsla.

Den ena av dessa dagar är GÅRDAGEN. Gårdagen med sina åtaganden, smärtor och misstag har nu passerat och står inte längre under min kontroll. Gårdagen var min - nu är den Guds.

Den andra dagen är MORGONDAGEN. Morgondagen, med alla sina möjligheter och löften, sina bördor och orosmoln är lika långt bortom min kontroll som gårdagen. Morgondagen är Guds dag, som ska bli min.

Det blir bara en dag kvar till mig i veckan. Det är IDAG. Att uthärda det som väntar just Idag är inte oöverstigligt. Varje kvinna kan bära dagens bördor, varje man kan motstå dagens frestelser. Det är bara när vi frivilligt lägger på bördorna från Gårdagen och Morgondagen som vi går sönder. Sådana evighetsbördor kan Gud bära.

Det är inte upplevelserna Idag som knäcker oss. Det är ångesten över vad som hände under gårdagen och oron inför vad som ska hända under Morgondagen. Men dessa är Guds dagar - så lämna dem till Honom.

Ur Alltid älskad 4

Kram /Sofie